Tack vare att vi inte har någon bra internetuppkoppling än i nya huset så har det gjort att jag nu bloggar ännu mindre än vad jag gjorde tidigare. Tyvärr så är dagarna också rätt fulla, konstigt nog. Men det är hästar som ska fixas, Isabella ska matas, bytas på och lekas med och sedan har vi ju alla kartonger överallt som ska packas upp.

Ja ni läste rätt. Vi har fortfarande inte packa upp allt än. Vad dåliga vi är som fortfarande inte har packat upp allt än, och vi som flyttade in hit i slutet av oktober. Jisses.  Nicklas jobbar ju om dagarna, tyvärr inte i nästgårds utan han far runt i hela stockholmstrakten och med all övertid han jobbar nu så innebär det förutom bilköer också sena kvällar hem. Då är han helt slut och orkar knappt äta middag. Min stackars lilla älskling har, tack vare allt stress nu, fått magkatarr och vi fasar för att han ska få magsår..

 

Och jag då? - undrar ni säkert. Jo jag går upp varje natt och tar hand om en hungrig bebis, när hon väl somnat om igen och jag också kan sova så vaknar jag oftast direkt efter av att Nicklas går upp för att åka till jobbet, därav störs min nattsömn igen. När jag väl lyckats somna om så får jag sova i kanske en timme för att sedan väckas av en hungrig bebis igen. Efter det går jag upp och gör iordning frukost till mig själv. Sedan vill Isabella oftast roas i form av diverse lekar. När hon börjar bli trött och nöjd så måste jag göra mig iordning för att (oftast) åka till stallet för att ta hand om hästarna. Har jag tur så somnar hon i bilen på vägen dit. Där uppe så är det utsläpp av alla hästar och mockning och diverse annat som ska fixas. Oftast därimellan vaknar hon och vill ha mat igen och jag måste då avbryta mina sysslor vilket gör att dessa blir förlängda. Har jag tur är jag hemma runt 13.00.

Då är jag oftast helt slut men måste se till så att Isabella är mätt och belåten och själv har somnat innan jag kan ta mig en välförtjänt tupplur. Har jag tur så sker det innan 14.30. När vi har sovit en stund så är det förmodligen dags att äta för Isabella igen och om vi har tur så kommer pappa också hem inom kort. Dom dagar han kommer hem i tid så vill han duscha och slappna av en stund innan han tar henne så att jag kan börja med maten. Och runt 19.00 på kvällen igen sen så är det matdags och nattning av Isabella vilket brukar ta sin lilla tid beroende på hur pass övertrött och tjurig hon är. Har vi tur somnar hon runt 21.00. Då är vi själva helt slut och ja, som ni såg så finns det inte mycket tid över till att packa upp just kartongerna.

 

 

Vi har fått en massa skit från "folk" om att vi inte har packat upp än, att vi lever i kaos och att det är så stökigt hemma hos oss, men om Ni var med oss en hel dag och levde våra liv så skulle Ni se hur pass mycket av ens tid det försvinner med en bebis att ta hand om, ett stressat jobb och hur pass lite tid vi faktiskt har över i vardagen.
 Det är inte direkt som att jobba på hemmaplan, vara hemma en kvart efter att man slutat jobbet, inte ha varken husdjur eller bebis att ta hand om utan bara kunna ta hela eftermiddagen och kvällen till att slappna av och ta det lugnt framför teven eller datorn. Detta existerar inte i våran värld. Vi har inte ens tid att titta på teve eller ens att umgås med varandra. Så fort vi lägger oss i sängen för att få lite "egentid" med varandra efter att Isabella har somnat så är vi så slutkörda så att vi somnar på en gång!

 

 

Så innan Ni dömmer oss, lev våra liv en dag först så kanske kan sedan kan sätta er in i våran situation!