Usch vilken hemsk dag jag haft idag. Satt på tåget imorse på väg till jobbet när jag plötsligt får en massa sura uppstötningar, kallsvettningar och yrsel. Hela tåget snurrade och det bara svartnade för ögonen. Hoppade av och fick sätta mig ner på perrongen i säkert 15 minuter för att det skulle försvinna..
Någon som vet vad det kan bero på eller om det är vanligt under graviditen?
Hursomhelst så tog jag mig tillslut till jobbet och drack där ett stort glas vatten men tyckte inte det hjälpte så mycket. Funderar på om det kan ha och göra med mina gravid-tabletter som jag precis börjat med igen efter ordinationer från min barnmorska.

Kom hem igen vid 13 tiden och gick och vila. Hade ont i hela kroppen.. Bara jag inte blir sjuk nu! Fick lite ryggmassage sen av älsklingen.. <3


Nu har jag precis bakat en kladdkaka så att vi ska ha något gott att mumsa på. Han älskar min kladdkaka och jag fick det här receptet för många många år sedan av en barndomsvän till mig, tänkte bjuda er på det!




Jag brukar slänga ner allt (utom smöret) i en bunke, i exakt den ordningen som jag skrivit ingredienserna i.
Rör om tills allt är blandat. Det ska vara torrt men ändå en deg eller vad jag ska kalla det.
När jag smälter smöret så brukar jag höfta lite, dels för att jag vill spara lite som jag kan smöra formen med sen.
Men smält mellan 50gram-100gram smör. Häll på lite i taget och sleva runt. När det är klart ska det vara en mer degliknande smörja eller om du vill kalla det trög smet. Man kan också kallan den grötlik, fast tyngre :P

(Min personliga touch på hennes kladdkaka är att jag först smörjer formen och sen häller kokos i som en slags ersättning för ströbröd. Ströbröd behövs inte om du har en teflonpanna och egentligen inte kokos heller men jag använder det som en extra smaksättare och den blir dessutom lite karamelliserad eftersom att den ligger på smöret.. MUMS!)

Hur som helst så kommer ni tycka att den är svår att få ut i formen, jag tar en stor slev och tar tag i hela degsmeten och klickar i den i formen sen använder jag en slickepott för att dra ut den så att den ska bli så jämn som möjligt! Oroa dig inte, när den kommer in i ugnen sen så smälter den ut och blir fin, jag lovar!

Sätt ugnen på 175-200grader beroende på vad du har för spis. Sen går gräddningen ganska fort. Jag brukar ha inne min i allt från 10 min till 20. Men det brukar gå ganska snabbt. Jag tar ut kakan när den har fått ett litet tjockt lager som ser ut som en knäckig yta. Brukar för säkerhets skull känna med potatissticka för att se så att den är kladdig innuti. Ta inte ut den om den är för kladdig, men vänta inte för länge heller för då blir den torr. Hellre att den är lite för kladdig än torr isåfall för när den blir kall så stelnar den lite och då är risken att den inte blir så kladdig som du hade önskat. Smaken är ju som baken - delad, så allt är ju en smaksak så du får helt enkelt prova dig fram. Men jag lovar dig att grundreceptet iaf är mycket bra!!

Igår var vi på MVC för att mäta magen, kolla hjärtljud, vikt osv. Allt såg bra ut. Och tydligen växer jag som jag ska. Hjärtljuden förra gången var på 150 och denna gång på 145. Fick även ta blodprov för att se ifall jag fortfarande hade järnbrist men det såg bra ut, kanske något lågt men inte oroväckande. Jag som inte ens har ätit järntabletterna.. FY skäms! Men hon tyckte att jag lika gärna kunde äta lite mer broccoli och kött så skulle det inte vara någon fara.

Återbesök igen om 4 veckor för att kolla min kurva.

Tycker tiden går så sakta, och nu händer inte så mycket heller i graviditeten så det känns som att jag inte har så mycket att blogga om. Händer mer på andra fronten och vissa saker vill jag helst inte ta upp här. Men idag har jag och Nicklas iaf storstädat i förrådet... Det behövdes verkligen!
Jag har även rensat ut massa hästsaker som jag lagt ut på försäljning på tradera! Jag älskar verkligen tradera! I veckan ska hästarna hem igen, dom har varit utlånade men kommer alltså hem nu! Gud vad jag längtar! <3

Ja då gick man in i vecka 25 idag då! Förhoppningsvis BARA 15 veckor kvar.. Tycker tiden har gått så oerhört sakta på sista tiden jämfört med i början så jag hoppas att det ska svischa iväg snabbt nu! Längtar jättemycket efter lillen därinne <3.

Gud vad jag börjar bli rastlös över att vara hemma och vara sjukskriven. Visserligen är jag bara sjukskriven på 75% men vad ska man göra om dagarna när alla andra jobbar?

Idag har jag varit på nya barnbutiken Småplantor & Busfrön och hämtat en body som jag hade lagt undan, sen träffade jag mormor nere på stan en snabbis och nu sitter jag hemma och spelar super mario bros 3 på Wii.

Blir bara ett snabbt inlägg idag då jag alldeles snart ska bege mig till tåget och åka till jobbet. Hade fruktansvärt svårt att sova igår för på sista tiden har jag börjat fått extremt ont i revbenen. Känns inte som att bebis ligger i närheten utan jag tror mera på att det är alla inre organ som trycker mot dom. Iallafall så får jag extremt ont när jag ska lägga mig för att sova... Och jag vill ju helst somna på sidan, ja ni förstår ju själva...

Går in i vecka 24 nu och tänkte bjuda på lite magbilder.. Är absolut ingen fotoexpert och bilderna är tagna med mobilkamera men ni får stå ut med det!

Har gjort om lite i badrummet ikväll. Innan har vi haft torktumlaren ovanpå tvättmaskinen men då vi kände att det var onödigt att köpa ett skötbord så kom vi på en annan ide istället.

Usch vilken tråkig dag det har varit idag. Det snöar så jag känner mig inte alls sugen på att röra mig hemifrån även fastän jag hade sagt till mormor att jag skulle gå dit och fika. Jag är helt matt i hela kroppen också, har sovit dåligt nu under hela tiden som Nicklas har varit borta och inatt har jag inte sovit alls. Har legat vaken och varit orolig och funderat över en massa saker som jag inte vill skriva ut här.

Ikväll sent, kommer iaf Nicklas hem, som jag har längtat! Har saknat att få pussa och krama om honom men fan vad tiden går sakta.. Har ju längtat ända sedan igår och nu går tiden sååå sakta..


Jag tänkte iaf unna mig lite thaimat till lunch. Jag var på Willys och handlade innan han åkte och hittade då sån här micromat i thaiform som jag köpte hem för att testa. OH gud, vad gott! Det smakar precis som det jag brukar köpa på Thai take away:en här i Nynäs och jag rekommenderar den starkt för er som älskar thaimat. Det fanns fem olika smaker att prova men jag köpte hem den med kyckling och röd curry! Nej gud vad hungrig jag blev nu!

Igår var jag inne på hm's hemsida och shoppade lite mer saker till bebis <3
De kommer förmodligen nästa vecka men jag tänkte bjuda på lite bilder på det jag köpte:

Ända sen i början när jag fick första blödningen och jag och Nicklas åkte akut in till Södertälje sjukhus för att kolla så att allt var bra har jag varit rädd för att förlora mitt barn, min bebis, vår älskling.

Jag har ju trott så länge på att jag aldrig skulle kunnat få barn, iaf inte på naturlig väg så när detta hände så fick jag massa nojjor om både det ena och det andra. Ultraljud efter ultraljud har dock gjort mig mindre orolig när jag då gång på gång har fått sett att bebisen lever, den växer och mår bra där inne. Tills idag.. Jag kom in på en tjejs blogg (vill inte länka till den utan hennes medgivande) och läste om hennes förlossningsberättelse med hennes lilla Nicholaj. Allt verkade ha gått så himla bra, hon var väl i vecka 38 om jag inte förstått helt fel när hon fick förverkar, började blöda och åkte in.. Hon drabbades av moderkaksavlossning och hon och hennes kille förlorade sin son där och då. Jag sitter fortfarande och gråter över detta då det känns som det värsta som skulle kunna hända. Att man längtat så länge efter sin lilla prins/prinsessa och när man nått ända till finalen så slutar den bara i en stor sorg.

Jag lider verkligen med henne och skänker många många kramar till hon och hennes familj, trots att jag inte känner henne och jag hoppas innerligt att allting nu ska gå bra med barnet dom väntar nu.

Jag är så dålig på att förstå hur man räknar. Är jag i vecka 23 betyder det att bebisen är i vecka 21 enligt vad jag förstått.. så det gör mig lite osäker på nu om bebisen är i vecka 23 eller om jag är det.
Jag är beräknad den 10:e Juni, kanske kan någon hjälpa mig att räkna ut det?

Så här står det iaf om vecka 23 dvs om bebisen är 21 veckor:

Fostret väger 450 gram. Fostret lägger på sig mycket de kommande veckorna. På barnets hud bildas det nu ett klibbigt fettlager som kallas vernix. Huden är rynkig och fostrets kropp är smal.

Vissa får vid denna tidpunkt och senare förvärkar. Detta är sammandragningar av din livmoder. Ett slags test på förlossningsvärkarna som kommer när förlossningen sätter igång.

Ibland känner du kanske stick längs sidan av buken. Detta är livmodern och livmoderbanden som sträcks, så kallade ligamentsmärtor. Smärtan avtar dock snabbt och det är helt ofarligt.

Fostrets längd: ca. 29 cm
Fostrets vikt: ca. 625 g

 

Tänkte att jag skulle ha lagt ut en bild på magen också, men min sambo är ju på semester och mina försök på egen hand går bara att skratta åt! Så jag får slänga in bild så fort han kommer hem!

Idag, eller rättare sagt alldeles nyss faktiskt, så for Nicklas iväg till Vemdalen för en skidresa med grabbgänget.
Han kommer att vara borta i en vecka och jag vill såklart inte missunna honom det. Samtidigt kan jag känna att jag vill att han ska vara kvar här hemma hos mig nu när jag har så ont och så svårt att kliva upp ur sängen, sätta på och ta av mig byxor och strumpor och allt det där andra som bara är ansträngande när man har foglossning.

Överdriver jag om jag har suttit och gråtit hysteriskt senaste timman och bara tyckt allmänt synd om mig själv, känt mig totalt övergiven och ensam? Eller är det vanligt att man kan känna så med alla hormoner från graviditeten?



Kan tycka ibland att jag överreagerar på minsta lilla, men samtidigt så känns det som att dom känslorna ändå finns där, annars borde jag ju inte känna som jag gör. Frågan är bara om dom känslorna förstärks för att man är gravid?
Förstår ni vad jag menar?

Igår var jag och Nicklas och träffade en läkare för att jag haft så ont tack vare min foglossning. Jag har ju tidigare gått till en sjukgymnast men där fick jag bara ett bälte som jag inte tyckte hjälpte ett skit. Så därför bestämde jag mig för att boka en tid till min gynekolog. Hon var dock sjuk så jag fick träffa en annan tjej som beslutade sig för att sjukskriva mig på 75% samt att hon rekommenderade akupunktur och en gravidkudde att sova med. Så jag och Nicklas begav oss till en barnbutik och införskaffade mig en sådan.

Tyckte den mest var i vägen inatt men det kanske tar ett par dagar innan man vänjer sig. Någon som haft några erfarenheter av dom eller akupunktur förut? Hjäper det verkligen mot foglossning?