Ja dessa pengar... tänk vad beroende man kan vara av dessa.. Varje månad längtar jag tills jag får min "lön" eller som i detta fall mammapengen och lika fort varje månad så är dom slut. Jag längtar för att jag då kan betala alla våra räkningar för att sedan se hur mycket vi har kvar att leva för. Kanske har vi även lite över för nöjjen och diverse annat som jag/vi vill köpa till hemmet eller oss själva. Vi har haft tre tuffa månader nu sen vi flyttade till huset med en dubbel lånekostnad ena månaden, lagfarten och sedan pantbrevet, men det visste vi ju att vi skulle ha. Nu äntligen kan vi börja att "komma på fötter" igen och börja spara eller kunna känna att vi kan unna oss något utan att behöva vara oroliga över pengarna.

Tänk egentligen vad beroende man är. Hade man inte haft pengar så hade man inte kunnat bo, äta eller leva. Det gör ju att man börjar tänka på de som har det mindre bra än en själv. De som inte har alla lyx som vi faktiskt tycker är en självklar sak, som tex rinnande vatten eller elektricitet.... ja du.. man får sig verkligen en funderare...